Solkräm ansikte - Som barn blev vi alla insmorda med klibbiga solskyddskrämer när familjen var vid stranden eller när vi var ute och lekte. Det var då det och mycket har hänt sedan dess. Även som vuxen behöver vi solskyddsfaktor för att inte bränna oss i solen. Den goda nyheten är att solkräm inte behöver vara lika klibbigt nu som då.
Här går jag igenom vad solskyddsfaktor och solljus är, hur det påverkar huden och vad du kan göra för att njuta av solen utan att skada huden.
Redaktionen tipsar
Vad är solskyddsfaktor?
Solskyddsfaktor är ett mått på solskyddsförmåga för solskyddsmedel.
Måttet är hur många gånger längre tid man kan vistas i solen än utan solskydd.
SPF är en förkortning av engelskans Sun Protection Factor, det vill säga solskyddsfaktor. Denna förkortning är vanlig på solkrämer. Exempelvis betyder "SPF 15" att endast 1/15 av solens UV-strålningen kommer att nå huden, förutsatt att solskydd för ansiktet appliceras rikligt och i ett jämnt lager. Rent tekniskt är 2 mg per kvadratcentimeter rätt mängd. Det säger kanske inte så mycket. Men om SPF 15 istället beskrivs i soltid kan man säga att en person som inte använder solskyddsmedel utvecklar solbränna på 10 minuter, istället kan vara i samma intensiva sol i 150 minuter, insmord med SPF 15.
Solskydd kan klassas så här:
- Lågt skydd: SPF 6–10
- Medelhögt skydd: SPF 15–25
- Högt skydd: SPF 30–50
- Mycket högt skydd: SPF 50+
Det är viktigt att poängtera att solskyddsmedel med högre SPF inte blir kvar på huden längre eller förblir effektivt på huden längre. Alla solskydd måste appliceras kontinuerligt enligt instruktionerna.
Vilken solskyddsfaktor man bör använda beror på hudtyp, utomhusaktivitet och var man bor geografiskt.
Vad är solljus?
Solljuset består av ett spektrum av strålar med olika frekvensområden:
- Synligt ljus
- Ultraviolett (UV) ljus
- Infrarött (IR) ljus
Ljuset mäts i frekvens och våglängd – enheterna är terahertz (THz) respektive nanometer (nm).
UV-strålar
Ultraviolett ljus kan inte ses med blotta ögat och finns i tre varianter: ultraviolett A (UVA), ultraviolett B (UVB) och ultraviolett C (UVC).
UV-ljuset har kortare våglängd än det synliga ljuset. UVC-strålarna har den kortaste våglängden (100-290nm). Dessa strålar stoppas av jordens atmosfär och når därför inte huden. UVA- och UVB-strålarna har en våglängd på 280-400 nm, där UVA har längre våglängd än UVB. Tillsammans utgör de ungefär 5 procent av solens strålar.
UVA-strålar är mindre intensiva än UVB-strålar, men det finns 30–50 gånger fler av dem. De finns också alltid närvarande, med relativt likvärdig intensitet under dygnets alla ljusa timmar, året runt. UVB-strålarna varierar däremot under dagen och är starkast mitt på dagen. Båda passerar mer eller mindre obehindrat genom moln och smog.
Infrarött ljus
Infraröda A- och B-strålar har en längre våglängd på 760-1000 nm och kan precis som UV-strålarna inte ses med blotta ögat. De utgör 45 procent av solljuset.
Synligt ljus
Det synliga ljuset utgör ungefär 50 procent av solljusspektrat och, som namnet antyder, är den enda delen av ljuset som kan ses med blotta ögat. Det har en våglängd på 400-760 nm. Den del av detta synliga spektrum, som ligger mot den blåvioletta delen på 400 nm, har en särskilt hög energinivå och är känt som synligt högenergiljus (HEVIS) eller HEVL.
Hur solens olika strålar påverkar huden
Solljuset kan vara bra för oss, men för mycket sol orsakar skador på huden som hyperpigmentering, soleksem och för tidigt åldrande hud. Solskadorna kan även gå djupare och orsaka DNA-skador på cellnivå.
UV-strålar (både UVA och UVB) är den största orsaken till hudskador orsakade av solen, men synligt högenergiljus (HEVIS) kan orsaka ytterligare stress i huden.
1. UVB-strålar
UVB-strålarna förser huden med den energi den behöver för att tillverka D-vitamin och stimulerar produktionen av melanin, som är det ämne som gör huden solbränd.
De går inte lika långt ner i huden som UVA-strålarna, utan tränger bara igenom hudens yttersta lager (epidermis). Men de kan orsaka mer akut skada såsom solsveda.
UVB-strålar absorberas direkt av cellulärt DNA, vilket kan leda till hudsjukdomar såsom hudcancer. UVB-strålar samt UVA och HEVIS kan även orsaka hyperpigmentering.
2. UVA-strålar
UVA-strålar tränger ner till hudens djupare lager – dermis. Dessa strålar stimulerar produktionen av fria radikaler i huden, vilket orsakar oxidativ stress där de fria radikalerna över tid förändrar DNA på cellnivå.
UVA-strålar förknippas oftast med:
- Fotoåldrande – Hudens förtidiga åldrande orsakat av solen
- Soleksem – UVB-strålar kan också framkalla allergier men i mindre grad
- Hyperpigmentering – Till exempel solfläckar (även kända som åldersfläckar)
3. Infraröda strålar
Infraröda (IR) strålar är den del av solens elektromagnetiska spektrum som producerar värme. De ligger bakom termisk skada på huden och som kan leda till celldöd (apoptos). De producerar även fria radikaler, torkar ut huden och kan ge mörka fläckar.
Solljusets positiva effekt på huden
Det är välkänt att solljuset kan få oss på bättre humör. Solljuset är en viktig källa till D-vitamin, vilket är avgörande för många vitala processer i kroppen. Solen håller skelettet friskt och kan minska risken för depression.
Studier har visat att serotoninproduktionen i hjärnan direkt påverkas av mängden solljus som kroppen exponerats för under dagen. Serotoninnivåerna är högre under ljusa dagar än under gråvädersdagar eller molniga dagar. Serotonin är en kraftfull hjärnkemikalie som kontrollerar humöret och hör ihop med känslor av lycka. På samma sätt kan personer som får mindre mängd solljus, oftast under vintermånaderna på det norra halvklotet, uppleva symtom på depression, koncentrationssvårigheter, låg energinivå eller utmattning och ha stort sömnbehov. Sammantaget klassificeras dessa symtom som årstidsbunden depression.
Solljusets negativa effekt på huden
Solsveda den vanligaste formen av solskador och orsakas av UVB-strålarna. Solsveda syns som röd, öm och brännande hud. Det kan ta upp till fem timmar innan symtomen syns. Andra negativa effekter är för tidigt åldrande, där huden tunnas ut och blir till rynkor samt hyperpigmentering (solfläckar). Soleksem är också en effekt som kan uppkomma av solljus.
UVB-strålar som orsakar solsveda och skadar cellulärt DNA direkt kan i värsta fall orsaka hudsjukdomar som aktinisk keratos (torra, röda eller bruna fjällande fläckar på huden som kan vara smärtsamma men är ofarliga om de behandlas) och hudcancer.
Läkare och hudläkare varnar allt mer för det starka sambandet mellan solen och hudcancer. Detta är de tre viktigaste formerna av hudcancer:
- Basalcellscancer, eller basaliom, uppträder som små, långsamt växande och blanka rosa eller röda knölar. De uppstår oftast i ansiktet, hårbotten, på öronen, händerna, axlarna och ryggen.
- Skivepitelcancer är oftast rosa knölar. De kan ha hård eller fjällande hud på ytan och sitter oftast i ansiktet, på halsen, läpparna, öronen, händerna, axlarna, armarna och benen.
- Malignt melanom är den allvarligaste formen av cancer. De första tecknen är ofta att en ny leverfläck dyker upp eller att en befintlig leverfläck ändrar utseende. Malignt melanom har oftast en oregelbunden form, har mer än en färg och är större än 6 mm. De kan uppstå överallt på kroppen men ryggen, benen, armarna och ansiktet är vanligast.
Om du på något sätt är oroad över leverfläckar, födelsemärken eller knölar på huden ska du prata med din läkare.
Vad du bör tänka på när du vistas i solen
Försök att undvika solen när den är som starkast. Det är mellan kl11-15. Vistas i skugga i möjligaste mån eller se till att alltid ha tillgång till skugga, med ett parasoll till exempel. Tänk på att solen är stark mitt på dagen även när det är molnigt. Vatten och snö reflekterar solljus vilket gör det mer intensivt. Barn under 1år ska inte alls vara i direkt sol.
Solskydd med kläder är riktigt bra. Solhatt, solglasögon och kläder som täcker kropp, armar och ben i möjligaste mån rekommenderas.
Solkräm för ansiktet ska du inte slarva med. Börja med att kontrollera bäst före datum på förpackningen. Solskydd fungerar sämre med tiden så flaskan du har på landet kanske inte längre fungerar så bra som du tror. Byt ut när solkrämen gått ut. De senare åren har produkter med mycket högt solskydd (SPF50+) blivit mycket populära, och på god grund. Smörj in dig en stund innan du går ut så att solskyddet får tid att gå in i huden. Applicera rikligt med solskyddsfaktor varannan timma. Ca 36 gram solkräm (ungefär 6 tsk) är lagom för vuxna. Glöm inte öron, nacke samt ovansida på händer och fötter. Solskyddsfaktor är också viktigt på vintern när snön reflekterar ljuset. En bonus är att solkräm är toppen för torr hud, vilket är vanligt på vintern när luften är torrare.
Solkräm för ansiktet
Det är härligt med sommar och sol. Nu när du vet mer om hur solen påverkar oss och vad du bör tänka på, kan du förhoppningsvis få ut mer av semestern utan att plågas av solbränna eller skadad hud. Njut av solen, men gör det med måtta!
Monterosa mist
